Här är historien om Dag Finn och succébandet Sha-Boom som kommit tillbaka med ett album efter 15 år.
Vi förflyttar oss nu i tid och tanke till början på 80-talet. Tänk några år efter oljekrisen. Hårdrocken har börjat ta sitt grepp om världens tonåringar. Men än har inte de stora stadiumspelningar börjat sprida sig som en löpeld runt jorden. Punkens trasiga kläder och trashiga livsinställning blandas nu med en något mer melodiös rock och band som Hanoi Rocks och New York Dolls är halvstora.
Här någonstans hittar vi en ung, norsk spoling med en överskottsenergi i klass med Barsebäcks tredje reaktor och en intensiv önskan att få stå på scen. Den unge mannen i slitna jeans och början till ett jättehår heter Dag Finn och är redan vid 15-års ålder trummis i det Hanoi Rocks-inspirerade bandet Bangkok Sucks. Kanske hade Dag Finn redan då – 1982 – på känn att han sex år senare skulle släppa sin första av många hitsinglar med Sha-boom.
Nu ska vi inte överskatta Dag Finns synskhet och heller inte hoppa för långt fram i tiden. Det var nämligen 1982 som Dag Finn och Peo Thyrén träffades för första gången. Peo Thyrén och Kee Marcello hade nämligen fått i uppdrag av Ole Evenrud (då mest känd som Ole I'Dole, idag vet vi att han också ligger bakom hits för A-Teens, A-Ha och Ace of Bace) att hjälpa Bangkok Sucks att producera en demo i studio. Resultatet tog sig aldrig upp för några hitlistor.
Men Dag Finn gav sig inte. Tvärtom. Efter ett antal fruktlösa försök att nå stjärnstatus korsades Peo och Dags vägar igen 1987. Dag vill att Peo skulle hjälpa till att producera ett nytt band som Dag hade satt ihop. Men istället kom Dag och Peo fram till att de tillsammans borde bilda ett nytt band över nationsgränsen. Dag tog med sig trummisen Bobby Andersen från landet i väst. Gitarristen John Sand värvades från Sveriges svar på Duran Duran – Shanghai. En sen kväll på Melody i Stockholm – ett av dåtidens nöjespalats – träffade Dag keyboardisten/gitarristen Hasse Lind. Sha-Boom finns härmed.
Redan sex månader efter att Sha-Boom bildas får de sin första hit. ”Don’t Steal My Heart Away” släpptes i januari 1988 och tog sig in på 80-talets viktigaste lista – Trackslistan. Till sommaren släpptes uppföljaren ”Wheels of Rock’n’Roll” som också tog sig in på Trackslistan.
Mannen bakom Sha-Booms unika sound var producenten Andy Scott som var något av en femte medlem i bandet och låg bakom en stor del av framgångarna. Just när den skandinaviska publiken börjat få upp ögonen på allvar för Sha-Boom släppte de en av sina största hitlåtar.
”R.O.C.K.” erövrade första platsen både på Trackslistan och norska motsvarigheten, Ti-i-skuddet. 50_000 sålda singlar talar ett övertydligt språk liksom att albumet ”R.O.C.K.” sålde 120 000 exemplar. Total succé alltså för den norska ynglingen som nu hunnit fylla 21 år, odla ett jättehår och en sanslös förmåga att hitta åtsittande jeans. Dag Finn levde rockdrömmen tillsammans med de övriga i bandet. Gruppens flitiga turnerande bidrog inte bara till en oerhörd bussvana utan också till en enorm popularitet runt om i Skandinavien.
Sha-Booms andra album blev något så ovanligt – på den här tiden – som en remix-platta, ”Dancing In Fire”.
I en tid då tidningarna OKEJ och Frida och deras väggpostrar dominerade den svenska ungdomens pojk- och flickrum dominerade Sha-Boom och Dag Finn OKEJ och Frida. Varannan vecka i vad som kändes som en evighet handlade tidningarna om Dag Finn och Sha-Booms framfart.
Det mest minnesvärda klippet från tidningarna är Dag Finns utvik i OKEJ. Iklädd endast sin gigantiska frisyr poserade Dag som poster i tidningen. Självklart uppmärksammades detta även i annan media och röstades senare fram av P3:s lyssnare som det mest uppmärksammade uppslaget i OKEJ:s historia.När Sha-Booms uppföljare skulle släppas våren 1990 hade hitmakarn Per Gessle engagerats i gruppen. Gessle skrev singeln ”Let’s Party” som låg på albumet med samma namn.
Återigen en fantastisk succé för Sha-Boom. Efter en hektisk sommarturné 1990 kände gruppen att de behövde en paus efter de tre otroliga åren med hits efter hits. Nu blev pausen något längre än planerat. Historieböckerna får skriva in 2005 för Sha-Booms återuppståndelse på album-fronten. Under den tiden har Dag Finn hunnit med att klippa ned håret något, göra ett soloalbum med legendariske David Bowie-gitarristen Mick Ronson och medverka i det internationella kulturprogrammet ”Baren”.
-------------
Efter 15 år:
Sha-Boom släpper nytt album.
De toppade försäljningslistorna och var kungar på Tracks-listan med hits som "Let's party", Don't steal my heart away", "R-O-C-K", Wheels of Rock'n'Roll" m fl.
Albumet "R-O-C-K" sålde platina (120 000 ex) och singeln nådde guldstatus med råge (40 000 ex) det gjorde även uppföljaralbumet "Let's Party". Singlarna "Let's party", "Too hard to say goodbuy" och "Don't steal my heart away" sålde alla över 20 000 ex.
Men Sha-Boom vilar inte på gamla lagrar, Den nya plattan är en blandning 2000-tal och 1980-tal, en modern och tajt produktion som flörtar med de gamla hjältarna Sweet, Slade, Def Leppard m fl. Medverkande är bland andra Ian Haugland, Mic Michaeli, John Levén, Kee Marcello från Europe.
Albumet heter "The Race Is On" och släpps den 16 mars.